Håll om mig och trösta mig!
De få stunder som jag inte tänker på det!
Det är de få stunderna jag kan leva som den tjej jag va innan!
Jag fattar inte hur dessa människor tänker, som gör oss så illa. Som lämmnar spår i ens minne som aldrig kommer försvinna. Man undrar om de aldrig skämms. För det kan ju inte tänka på någon annan än sig själv! Det är svårt att förstå, hur en männsika som man litat på kan göra en sån dum sak.
Kan säga att jag tror inte det har gått en enda dag, utan att jag tänkt på det. Så otroligt jobbigt! Jag fattar inte, jag kommer aldrig fatta. Varförvarförvarför hände det?
Jag håller på att gå igenom en svår period i mitt liv, när nåt som jag aldrig trodde skulle hända, hände.
Men jag önskar vissa personer skulle tänka vad som händer med den personen som de gör illa, efter det hänt, alla dagar, månader och år. Så när man mår så dåligt!
För när dagen känns svår och kinderna är blöta, ja då är det iaf inte du som finns vid min sida, stöttar och torkar mina tårar! 
